Svensk livsmedelsproduktion ligger i framkant när det gäller djurskydd. År 2019 kom en ny djurskyddslag som innehåller många viktiga aspekter, exempelvis att nötkreatur ska gå på bete och att grisar ska hållas lösgående.

Djurskydd är en viktig hållbarhetsaspekt för många som upphandlar livsmedel till offentliga kök. I de reviderade kriterierna för nöt- och griskött har vi tagit utgångspunkt i den höga standard som svensk lag anger. Vi har samlat de kriterier som finns i svensk djurskyddslag, riktlinjer från Jordbruksverket eller branschöverenskommelser inom Sverige i separata kravpaket.

– Kravpaketen är vår tolkning av vad som kan anses representera samhällets ambitioner inom djurskydd och miljö. Det kan handla om lagstiftning men även om branschöverenskommelser. Upphandlande organisationer som vill jobba mot målen i livsmedelsstrategin gör självklart sin egen bedömning av vilka krav de ställer, men här kan de få hjälp på traven, säger Helena Robling hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.

Ge producenter och leverantörer tid att leva upp till kraven

Att det nu finns nya kriterier på plats innebär inte att marknaden är redo leverera direkt.

– Vi vill påminna om att producenter och leverantörer kan behöva tid för att kontrollera om de kan leva upp till kraven och uppdatera informationen om sina artiklar i exempelvis Dabas. När vi publicerar kriterier är de nya för både köpare och säljare, så det behövs tålamod från båda parter. Just nu är situationen kanske extra pressad för flera aktörer, säger Monica Sihlén segmentsansvarig för livsmedel på Upphandlingsmyndigheten.

Flera kriterier följer den svenska djurskyddslagen

Kriterier för betesdrift, operativa ingrepp, lösdrift, svanskupering och strömedel har stämts av mot svensk djurskyddslag och föreskrifter. Det betyder inte att endast svensk produktion kan leva upp till kraven. Det finns produktion utanför Sverige med hög standard avseende djurskydd. Den ska också ges möjlighet att konkurrera om affären.

– Hög djurskyddsstandard kan vara kostnadsdrivande och då blir det svårt att konkurrera prismässigt. Med de nya kriterierna blir inte svenska producenter missgynnade på grund av att de måste följa lagen. Kan man istället konkurrera med mer hållbar produktion har vi en win-win-win situation för den offentliga konsumenten, producenten och djuren, säger Helena Robling.

Kriterier för minskad klimatpåverkan från nötkött

Vi har även tagit fram nya kriterier. Det är nu möjligt att ställa krav på att nötkött ska komma från produktion som vidtagit åtgärder för att minska klimatbelastningen i produktionen.

– Det är viktigt att belysa att även om djurens fodersmältning är den stora klimatpåverkande faktorn i nötköttsproduktionen går det att premiera produktion som tar sitt ansvar genom att exempelvis ställa om energianvändningen från fossila bränslen, fortsätter Helena Robling.

Enklare att följa upp antibiotikakrav

Vi har även jobbat mycket med stöd för bevis och uppföljning och hur leverantörerna kan visa att de lever upp till kraven. Lika viktigt är stöd för hur upphandlande organisationer kan följa upp krav. Vi visar vilka skyldigheter och möjligheter som finns att begära att dokumentationen är granskad av en oberoende part.

– Uppföljning av hållbarhetskriterierna kan vara komplicerat eftersom det ofta handlar om hållbarhet på gårdsnivå, speciellt om det inte finns en certifiering och en märkning i botten. I det nya antibiotika-kravet ger vi exempel på vilka frågor som kan ställas till djurhållaren för att säkerställa att antibiotika används ansvarsfullt, säger Helena Robling.

Naturbeteskött ett spjutspetskrav

Förutom djurskyddskrav, antibiotika och klimatkrav finns i de reviderade kriterierna krav på naturbeteskött och krav på innehållet av biprodukter från oljepalm i foder. Det är spjutspetskriterier som vi tror bidrar till att driva marknaden i en positiv riktning. Men man måste vara medveten om att marknadstillgången kan variera. Den är generellt lägre för produkter som uppfyller spjutspetskrav.

– Att undersöka hur marknaden ser ut och föra dialog med potentiella leverantörer och producenter är en nyckel till en framgångsrik upphandling. Det gäller oavsett om man använder hållbarhetskriterier eller inte, säger Helena Robling.

För ytterligare information

Se alla ändringar och läs mer om vår rekommendation om nya kriterier i upphandling i vår livsmedelsblogg.

Alla kriterier finns i vårt kriteriebibliotek.

På vår webb finns mer information om upphandling av livsmedel och måltidstjänster, tidig dialog och marknadsanalys.

Branschnyheter från Dabas Newsroom